Sofia Ståhls revansch mot utmattning

Sofia Ståhls revansch mot utmattning

Sofia Ståhls revansch mot utmattning

 

Sofia Ståhl, PT-Fia med hela Sverige, är 30 år fyllda.  Hon är uppväxt i hjärtat av Sverige, Dalarna – men är numera bosatt i Stockholm. Sofia blev mamma till sitt första barn, en dotter, Edith för ungefär ett år sedan. 

 

För 6 år sedan blev hon sjukskriven för utmattningsdepression efter att ha långsamt brutit ner sig själv och sin kropp under många år. Sofia driver eget företag inom hälsa och träning med uppdrag som hälsoprofil och bloggare hos Amelia. Hon föreläser, har skrivit två böcker, gör träningsresor och driver podcasten Ofiltrerat. Hon är därtill kost- & träningskonsult (personlig tränare och kostrådgivare) i grund och botten.

 

 

 

 

Sofia berättar om sin väg ur utmattning. . .

Jag greppade alla halmstrån jag kunde komma på och hade förmågan att ta till. Inte samtidigt såklart. Det kunde gå lång tid mellan varje försök att få hjälp, men på något sätt så förmådde jag mig att fortsätta söka hjälp. Jag gick i samtalsterapi i två år, kroppsterapi, gick långsamma promenader, jag testade akupunktur, gick till en jobbcoach, hyrde kontor tre dagar i veckan för att arbetsträna och senare (4 år efter anställde jag en person i mitt företag). Jag var även sjukskriven på olika nivåer under 1 års tid. Det tog egentligen 3–4 år innan jag på riktigt kände att jag faktiskt var på väg mot ett genuint friskt liv. Och efter 5 år så kände jag i hjärtat att jag hade gått vidare. Jag refererade inte längre till mig själv som den utbrända. Jag pratade inte längre om att jag varit utbränd på samma sätt som tidigare. Men ja, det tog alltså 5 jävligt långa och mörka år att komma dit.

 

Fanns det någon person som var viktig för dig under din rehabilitering?
Min man var oumbärlig. Utan honom hade jag aldrig kommit såhär långt. Vi har levt tillsammans i 9 år och gått igenom det här tillsammans. Han fick mig att tillslut gå till läkaren och han skickade mig till sängen när jag kom hem med pappret om sjukskrivning. Jag gav det till honom och började packa jobbväskan. ”Vadå, jag ska till jobbet nu, jag har 9 PT-kunder idag, sjukskrivningar börjar väl gälla först på måndagar?”. Eh, nej. Han har bokat av kunder, torkat mina tårar, ställt avgörande frågor när jag varit på väg att pressa mig för hårt igen. Han har svarat på mina mail och han har pushat när det behövts och hållit tillbaka när det behövts.

 

Vad var det avgörande steget i din rehabilitering?
Att jag faktiskt var sjukskriven. Men det tog ungefär 3 månader innan jag fick sjukdomsinsikt. Innan dess så levde jag i någon slags svart bubbla av ångest och förnekelse. Vägrade acceptera min verklighet som sjuk. Så sjukdomsinsikten var avgörande, precis som det faktum att jag hela tiden har pratat om det jag gått igenom. Jag har bloggat om min situation, sjukdom och väg tillbaka sedan nästan från början vilket fungerat som en typ av terapi. Och gjort otaliga intervjuer och skrivit om det i min första bok. Det har hjälpt mer än jag förstod då. Och det faktum att jag hyrde en kontorsplats där efter 1 år och 3 månader gjorde också att jag kom framåt. Och att vi flyttade till en ny lägenhet utan ångest i väggarna efter 1 ½ år hjälpte också på något märkligt vis.

 

Hur hanterade du de dagar som kändes tyngst och mörkast?
Ärligt talat så minns jag knappt. Har många minnesluckor från den tiden. Jag var hemma. Låg ner. Gick runt och hade kli i kroppen. Det liksom skavde överallt. Ville slita mig loss från mig själv. Ett tydligt minne är att jag låg på soffan och såg mina ben, men jag kände dem inte. Det var nog det sjukaste jag upplevt och hjälpte mig att förstå att något var riktigt fel. Det har varit så många vändor i identitetskriser, panikångest, ångest, mörker, ifrågasättande, gråt, instängd gråt, ljuga för mig själv och andra och så vidare. Nu förstår jag inte riktigt hur jag lyckades ta mig ur det.

 

Vilka verktyg tillämpar du idag för att hålla dig frisk och välmående?
Jag har ett annat förhållningssätt till livet och måsten som gör att jag inte stressar upp mig lika lätt. Jag har utvecklats som människa och person av min utmattning så jag är betydligt tryggare än innan. Jag anpassar mig inte lika lätt, står stadigare och säger nej mer. Jag lyssnar alltid in vad jag orkar och vill – och när jag inte vill eller orkar så säger jag nej eller bokar av, även om det är tätt inpå. Jag har förstått att jag inte behöver ta ansvar för alla andra hela tiden. Jag tar hand om mig själv på ett annat sätt än tidigare. Och jag övar på att vara ärlig med hur jag mår, både mot mig själv och andra. Och säkert mycket mer. Det är ett arbete, för risken att falla tillbaka är stor det får man inte glömma.

 

Vilka anpassningar/förändringar har du gjort för att undvika utmattning igen?
Allt det ovan. Min utmattning blev en Crash Course i personlig utveckling som jag ändå på något sjukt sätt behövde för att hitta vem jag är. Jag är tacksam för det jag gick igenom, trots att det var det jobbigaste, mörkaste och vidrigaste jag upplevt och inte önskar någon. Men det har gjort mig till en bättre, tryggare och lugnare person som har ett bättre välmående i grunden. Jag var egen företagare när jag blev sjuk och gjorde allt. 4 år efter utmattningen vågade jag anställa för första gången och har nu en person på heltid i mitt företag.

 

Sofias 3 viktigaste lärdomar från sin utmattning

1. Ta de varningssignaler som kommer på största allvar. För de kommer tillbaka även när du försöker bli frisk. Vägen tillbaka är fylld av bakslag – det är en del av vägen framåt.

2. Utsätt dig för lite ansträngning – och planera in fyra gånger så lång vila i början (eller mer). På sikt kan du minska vila något, men låt det ta riktigt lång tid och skynda förbannat långsamt. Det låter hårt (och det är hårt), men du måste själv ta ansvar för din väg tillbaka och din hälsa. Den enda som kan få dig att må bättre och hitta en väg tillbaka till ett friskt liv är du.

3. Sök hjälp hos någon att prata med. Min uppfattning är att många utmattade behöver hjälp att stärka sig själv på något sätt. T.ex. ökad självkänsla, ta mindre ansvar för andra, lära sig att sätta sig själv främst, att bli av med offerrollen, att lära sig att hantera konflikter annorlunda etc. Jag själv behövde hjälp med samtliga och fick just det av en samtalsterapeut.

 

Slutligen vad vill du hälsa de som kämpar för att ta sig ur en utmattning just nu?
Att man kan komma tillbaka till ett friskt liv. Att man måste ta ansvar för sin egen situation, sin hälsa och sitt liv hur dåligt man än mår för tyvärr så kommer ingen annan att göra det. Att något så vidrigt som utmattning kan bli det viktigaste man kan gå igenom för att lära sig att ta hand om sig själv.

 

Tack Sofia för att du är med och gör skillnad. Vill Du läsa mer om Sofia, så finns hon på Instagram under namnet ptfia.
Sofias blogg: https://blogg.amelia.se/ptfia/  

 

Reporter: Maria Ergül
Grafik: Lina Classon
Foto: Anneli Hildonen

Maria Ergül

maria

Maria Ergül är grundare och generalsekreterare för Vägra väggen. Hon är en debattör som inte räds för att sticka ut hakan. Hon har jobbat med HR inom globala industrier sedan 2009. Hon har stort intresse för ledarskap- och organisationsfrågor och ser hållbar utveckling som nyckeln till framgång.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *