ALLMÄNT
Stressrelaterad ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige idag. Mellan åren 2010 till 2017 ökade långtidssjukskrivningar på grund stressrelaterad ohälsa med 359% – där 80% av de drabbade är kvinnor. Det är ett allvarligt sjukdomstillstånd som det tar lång tid för kropp och själ att återhämta sig från. Forskning visar att utmattning ger mätbara hjärnskador. Man vet inte alltid vad som får stressbägaren att rinna över. Det är därför viktigt att ta kroppens varningssignaler på allvar och stanna upp i tid. När man får hjälp i tid – kan man bli räddad i tid. Ett steg i att kunna agera i tid är få större insikt om sig själv, sina egna behov och gränser. För många är en utmattningssjukdom en kombination av flera olika faktorer där det till slut finns en utlösande situation, någon form av slutlig kris som leder till att stressammanbrottet blir ett faktum.
Vilka är i riskzonen?
När man diskuterar varför vissa personer klarar långvariga påfrestningar medan andra drabbas av stressrelaterade sjukdomar, framhävs ofta de personbundna faktorernas betydelse. Här bör starkt betonas att det framförallt är en långvarig exponering för påfrestningar, utan möjlighet till återhämtning, som utgör den viktigaste riskfaktorn. Nedan personbundna faktorer ökar dock risken för att drabbas av utmattning.
- Ställer höga krav på sig själv
Personer som drabbas av utmattning är ofta högpresterande individer. De har stora inre resurser och ställer höga krav på sig själva att leverera i varje given situation oavsett om det är privat eller i yrkesrollen. Det är just denna styrka som lägger grunden för en utmattning – det krävs en stark person för att kunna pressa sig själv så hårt under så lång tid. - Prioriterar inte sig själv
Det kanske främsta problemet hos de som drabbas av utmattning är att de prioriterar bort sitt eget välmående. I stället för att ta hand om sig själv, tar de hand om alla andra. De har svårt att tänka självcentrerat, men ibland är det en nödvändighet för att bibehålla hälsan. - Blir ofta besviken på sig själv
En avgörande skillnad mellan utmattning och klinisk depression är att deprimerade personer ofta ger upp, medan utmattade personer sällan ger sig. I stället känner de ilska och frustration över situationen och vill göra allt för att förbättra läget och bli starka igen. Vilket gör att dem istället mår sämre. De spiller den energi dem egentligen inte har. - Svårt att sätta gränser mot andra
De ställer höga krav på sig själv, har stora inre resurser och är generösa mot andra. Har svårt att sätta gränser mot andra. De finns alltid till hands och omgivningen räknar med deras insats. Det kan handla om dåligt självförtroende som styr prestationsbehovet. Att konstant ha strävan efter att vara duktiga och uppnå perfektionism. I förlängningen räcker dock inte orken till – och då blir det tvärt motorstopp.