UTBRÄND – PÅ OLIKA SÄTT

De flesta säger idag ”utbränd”, men numera skiljer man på utmattningsdepression och utmattningssyndrom. Skillnaderna är viktiga, eftersom tillstånden kan behöva olika typer av behandling.

En fördom omgivningen har mot personer drabbade av utmattning är att det är personer som ”Inte pallat trycket”.

Vägra väggen vill skicka med ett antal citat gällande de många åsikter samhället har gällande utmattning och stressrelaterad ohälsa.

”Man måste brinna för att bli bränd”

”Burnout is what happens when you try to avoid being human for too long”

”Att vara högpresterande innebär inte att man har ett högpresterande immunförsvar mot stress”

”Att människan skulle inneha oändlig energi är lite som att ladda mobilen en gång och tro att batteriet håller förevigt”

UTMATTNINGSDEPRESSION

Utmattningsdepression är en depression som utlöses av långvarig stress utan återhämtning. Tillståndet behöver inte alltid vara direkt kopplat till yttre faktorer som jobbet. Den som drabbas har ofta tidigare,– kanske i tonåren varit deprimerad. Majoriteten av personer  diagnostiserade med utmattningsdepression uppfyller kriterierna för egentlig depression DSM-IV.

Avlastning/”Hjärnvila” (ev. via sjukskrivning). Långdragna rehab förlopp.

Regelbundenhet i tillvaron (sömn-levnadsvanor inkl. motion/träning).

Analys av stressorer. Hjälp med att åtgärda/hantera dessa ev. med hjälp av psykolog.

Planering för successiv återgång i aktivitet/arbete tills med arbetsgivare.

Farmaka: vid tydlig depressiv valör (förlorad självbild mm)

Differentialdiagnostisk observans på specifikt behandlingsbara tillstånd (depression, ångest m.fl.) liksom ev. bakomliggande faktorer (ADHD m.fl.).

Ofta ges behandlingsalternativen i kombination och utifrån individens individuella behov.

SYMTOM UTMATTNINGSDEPRESSION

Vid utmattningsdepression angrips kognitiva, känslomässiga, beteendemässiga och fysiologiska funktioner.

Vanliga symtom inkluderar:

• Minnesvårigheter, särskilt korttidsminnet
• Koncentrationssvårigheter
• Försämrad förmåga att se saker ur olika perspektiv
• Försämrad problemlösningsförmåga
• Känsloutbrott, t ex gråtattacker och raserianfall
• Överkänslighet för sinnesintryck t ex ljus och ljud
• Nedstämdhet/hopplöshet/uppgivenhet
• Sömnsvårigheter, t ex svårt med insomning och för tidigt uppvaknande
• Muskelspänningar
• Kroppsliga problem, t ex magkattar, huvudvärk, smärta, yrsel och infektioner

Om du återkommande upplever något, eller flera av dessa symptom, rekommenderar vi dig att kontakta vården. Om du är osäker på var och när du ska söka vård, ring telefonnummer 1177. Då hjälper en sjuksköterska till med att bedöma dina besvär. Du kan också få rådgivning och information om var du ska söka vidare hjälp.

Du kan ringa telefonnummer 1177 dygnet runt.

UTMATTNINGSSYNDROM

Stress i sig är inte negativt. De flesta klarar av att hantera en viss nivå av stress. Men när det sker en obalans i upplevelsen mellan påfrestningar som man utsätts för och de resurser man har för att kunna hantera dessa påfrestningar, uppstår ohälsosam stress. När balansen mellan ohälsosam stress och avsaknad till återhämtning pågår under längre tid börjar kroppen sända ut kroppsliga signaler om att stressnivån är för hög. Många reagerar då genom att anstränga sig hårdare, en del undertrycker egna behov och känslor trots att tecknen på att orken tagit slut är ganska uppenbar. Vad som då kan inträffa är att organismen inte längre klarar av att kompensera för de extraordinära ansträngningarna och då kan ett mer eller mindre allvarligt sjukdomstillstånd uppkomma – man blir utmattad.

Olika faser av sjukdomen

Sjukdomen delas in i tre faser:

Förstadiet
Det första stadiet är prodromalfasen som kan ge fysiska och psykiska belastningssymptom, i den här fasen fungerar man fortfarande i sin vardag. Det är i förstadiet till utmattning som Vägra väggen vill arbeta för att förhindra att människor går in i den akuta fasen det vill säga in i en utmattning.

Den akuta fasen
Om inte varningssignalerna i förstadiet omhändertas riskerar människor att gå in i akutfasen. Förflyttning mellan förstadiet och akut fasen sker ofta snabbt och plötsligt, därav uttrycket ”gå in i väggen”. Själv insjuknandet går ofta långsamt men i akutfasen kommer symptomen snabbt och påtagligt. Till exempel kan du plötsligt få svårt att orientera dig eller göra vanliga saker som att låsa upp en dörr, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest och yrsel. Förmågan att göra flera saker samtidigt försvinner. Det kan vara omöjligt att överhuvudtaget ta sig upp ur sängen.

Återhämtningsfasen
Den tredje fasen är återhämtningsfasen. När den drabbade så småningom kommer på fötter men fortfarande är mycket trött, stresskänslig och har svårt med koncentration och minne. Ju längre återhämtningen går desto mer normalt kan personen fungera i sina vardagssysslor igen. Även om utmattningssyndrom alltid medför en ökad stresskänslighet, även när andra symptom försvunnit. Statistik visar att 1 av 4 återinsjuknar i utmattning.

Diagnostiska kriterier för Utmattningssyndrom (UMS)

Enligt socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom (UMS), skall samtliga kriterier med stor bokstav vara uppfyllda för att diagnosen F 43.8 A, skall kunna ställas.

Diagnostiska kriterier för UMS

A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.

B. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden.

C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under minst två veckor:

1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet
4. Sömnstörning
5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

E. Beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypotyreos/brist på sköldkörtelhormon, diabetes, infektionssjukdom).

F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi/liknar lätt depression, eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.

SYMTOM – UTMATTNINGSSYNDROM

Vid utmattning angrips kognitiva, känslomässiga, beteendemässiga och fysiologiska funktioner.

Kognitiva symtom

• Minnesstörningar
• Svåra koncentrationsproblem
• Oförmåga att tänka klart
• Låg stresstolerans
• Överkänslighet för ljud, ljus, lukter
• “Tunnelseende”

Somatiska symtom

• Trötthet/utmattning som inte går att vila bort
• Sömnsvårigheter
• Ökad infektionskänslighet
• Ökad smärtkänslighet
• Muskelproblem
• Mag-tarm problem

Psyke

• Känslolabilitet
• Nedstämdhet

Behandlingen av utmattningssyndrom är individuell och anpassad efter vilka besvär patienten har.

Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller:

• Information och utbildning i hur stress påverkar kropp och psyke.
• Rådgivning om livsstil och metoder för att minska daglig stress, till exempel motion, avslappningsövningar och information om sömn och hur man kan arbeta med sömn.
• Kroppskännedomsträning. Målet med kroppskännedomsövningar är att individen får insikt i hur kroppen och själen är förknippade med varandra; hen lär sig både att lyssna på kroppens varningssignaler och att hantera dem i god tid. Basal kroppskännedom som metod inriktar sig på individens hälsoresurser: den återupprättar förlorade resurser och aktiverar en konstruktiv användning av dem. Andning och mental närvaro är centrala i kroppkännedomsterapi. Återhämtning är nyckelord i rehabiliteringen. Att lära sig att använda sina inre resurser är nödvändigt för återhämtningen.
• Samtalsterapi, kognitiv terapi (KT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) med till exempel psykolog, kurator, arbetsterapeut eller sjuksköterska.
• Stresshantering individuellt eller i grupp, ofta med inslag av så kallad mindfulness träning.
• Arbetslivsinriktad rehabilitering
• Sjukgymnastik
• Ibland behövs läkemedelsbehandling mot till exempel hjärtklappning, sömnstörning, ångest eller depression.

Patienter får behandling på vårdcentral eller via företagshälsovården. Behövs mer specialiserad hjälp kan man få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

ORSAKER TILL UTMATTNING

Det finns flera orsaker till stress. Det kan vara en reaktion av en kombination av långvarig stress inom privatliv och arbetsliv utan möjlighet till återhämtning. Det kan även vara en reaktion av en plötslig större livsförändring.

Den individuella stresskänsligheten spelar en stor roll hur vi hanterar de påfrestningar vi utsätts för. Som enskild faktor verkar sömnbrist vara viktigast i förloppet, detta ofta pga. oro inför morgondagen. Normal sömn är 8 timmar även om man kan klara sig med 6-7 timmar sömn under långa perioder. Generellt gäller att allt vi upplever får ett fysiskt/fysiologiskt motsvarande korrelat, mer hos vissa och mindre hos andra.

Enskilda stressfaktorer är arbetsbelastning, grad av egenkontroll över situationen, grad av belöning/”feedback”, samspelet/eventuellt konflikter med andra, frekventa och kravfyllda relationer med andra människor, om arbetets krav är relaterat till egna kompetensen och givna resurser, känslan av att bli rättvist/orättvist behandlad, känslan huruvida egna krav och känslor beträffande prestationens utförande överensstämmer eller står i konflikt med omgivningens krav. Glest socialt nätverk. En känsla av att ha blivit kränkt är ibland central i sjukdomsutvecklingen. Ibland mobbning på arbetsplatsen. Större risk för ohälsa om självkänslan är byggd på egna prestationerna. Den samlade bilden av traumatiska livshändelser hos individen -alltsedan barndomen- har klar betydelse; ett lätt- triggat stress-/kortisolpåslag kan uppstå som följd av trauma i barndomen.

Generella stressfaktorer är vår tids egenheter med stimulistorm, snabb förändringstakt med bl.a. minskad översikt och struktur (omorganisationer!). Nedskärningar och rationaliseringar vid arbetsplatserna. Krav på att vara uppdaterad beträffande det senaste.

Medicinska stressmekanismer I första hand uppstår en obalans i autonoma nervsystemet med en relativ övervikt för sympatikus. Symtomen är ofta relaterade till denna mekanism. Småningom uppstår störningar i flera hormonaxlar, bl.a. HPA-axeln med initialt stigande och därefter successivt sjunkande halter av kortisol; stressregulatorerna blir ”utmattade”. Tillståendet kan kvarstå i många efter år efter ”tillfrisknandet”. Tillväxt- och könshormonhalterna sjunker ofta. Stationärt höjda kortisolhalter vid långdragen stress associeras med neurodegenerativa förändringar med volymreduktion i hippocampus och frontala cerebrala områden. Hippocampus reglerar bl.a. minnesfunktionen.

NÄR SKA MAN KONTAKTA VÅRDEN?

Att uppleva stress är en del av livet. Alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Det är viktigt att vara uppmärksam på kroppens varningssignaler och söka hjälp i tid. Att komma tillbaks efter en utmattning är både tufft och kan ta lång tid, men ju tidigare man söker vård desto minde skada hinner sjukdomen orsaka. Ingen kommer att tacka den utmattade för hur länge hen stod ut innan insjuknandet.

Du ska alltid kontakta vårdcentralen eller din företagshälsovård om du upplever upprepande stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Det är viktigt att du söker hjälp så snart som möjligt om du mår dåligt av stress och känner att du inte kan hantera den på egen hand. Stressjukdomar kan ta lång tid att läka, därför är det viktigt att ta hand om stress och obalans i livet så snart som möjligt. Det är också viktigt att prata med din chef, fackligt ombud, skyddsombud eller HR på din arbetsplats för att flagga för stress i tid.

På vårdcentralen kan du träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog.

En mer specialiserad hjälp kan du få på öppna psykiatriska mottagningar eller på speciella stresskliniker.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vidare vård.