Modul 4 – Tankar
Stress i sig är inte negativt. De flesta klarar av att hantera en viss nivå av stress. Men när det sker en obalans i upplevelsen mellan påfrestningar som man utsätts för och de resurser man har för att kunna hantera dessa påfrestningar, uppstår ohälsosam stress. När balansen mellan ohälsosam stress och avsaknad till återhämtning pågår under längre tid börjar kroppen sända ut kroppsliga signaler om att stressnivån är för hög. Många reagerar då genom att anstränga sig hårdare, en del undertrycker egna behov och känslor trots att tecknen på att orken tagit slut är ganska uppenbar. Vad som då kan inträffa är att organismen inte längre klarar av att kompensera för de extraordinära ansträngningarna och då kan ett mer eller mindre allvarligt sjukdomstillstånd uppkomma – man blir utmattad.
Olika faser av sjukdomen
Sjukdomen delas in i tre faser:
Förstadiet
Det första stadiet är prodromalfasen som kan ge fysiska och psykiska belastningssymptom, i den här fasen fungerar man fortfarande i sin vardag. Det är i förstadiet till utmattning som Vägra väggen vill arbeta för att förhindra att människor går in i den akuta fasen det vill säga in i en utmattning.
Den akuta fasen
Om inte varningssignalerna i förstadiet omhändertas riskerar människor att gå in i akutfasen. Förflyttning mellan förstadiet och akut fasen sker ofta snabbt och plötsligt, därav uttrycket ”gå in i väggen”. Själv insjuknandet går ofta långsamt men i akutfasen kommer symptomen snabbt och påtagligt. Till exempel kan du plötsligt få svårt att orientera dig eller göra vanliga saker som att låsa upp en dörr, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest och yrsel. Förmågan att göra flera saker samtidigt försvinner. Det kan vara omöjligt att överhuvudtaget ta sig upp ur sängen.
Återhämtningsfasen
Den tredje fasen är återhämtningsfasen. När den drabbade så småningom kommer på fötter men fortfarande är mycket trött, stresskänslig och har svårt med koncentration och minne. Ju längre återhämtningen går desto mer normalt kan personen fungera i sina vardagssysslor igen. Även om utmattningssyndrom alltid medför en ökad stresskänslighet, även när andra symptom försvunnit. Statistik visar att 1 av 4 återinsjuknar i utmattning.
Diagnostiska kriterier för Utmattningssyndrom (UMS)
Enligt socialstyrelsens kriterier för utmattningssyndrom (UMS), skall samtliga kriterier med stor bokstav vara uppfyllda för att diagnosen F 43.8 A, skall kunna ställas.
Diagnostiska kriterier för UMS
A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
B. Påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet dominerar bilden.
C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under minst två veckor:
- Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
- Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
- Känslomässig labilitet eller irritabilitet
- Sömnstörning
- Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
- Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
D. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
E. Beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypotyreos/brist på sköldkörtelhormon, diabetes, infektionssjukdom).
F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi/liknar lätt depression, eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.